För några år sedan såg jag en intervju med en regissör, namnet är tyvärr glömt, som menade att vi aldrig haft så lågt i tak som i vår samtid. ”Jag tror att vi någon gång kommer att blicka tillbaka och inse hur bundna vi var då”, sa hon.
Att vi inte ser frihetens begränsningar beror troligen på att vi samtidigt lever i en tid som basunerar ut ett budskap om alla möjligheter i världen. Sällan har det pratats så mycket om individens egna val och frihet som nu, sällan har liberalismens egenmaktsdiskurs haft ett sådant genomslag. Vi har valfrihet i allt ifrån elbolag till utbildning. En rad reformer har också gjort mängder av grupper friare. Feminism och HBT-aktivism har brutit ny mark och medfört en rad förbättringar gällande jämlikhet. Vi har rösträtt, yttrandefrihet och ett debattklimat som gör det möjligt för vem som helst att tala. Internet har också gett utökade möjligheter till både åsiktsutbyte, aktivism och att få sin röst hörd.
Komponenterna ovan är bara små delar i vad som skulle kunna utgöra frihet. Men samtidigt är det bara en bråkdel av sanningen. Snarare handlar det om en chimär frihet, en påtaglig frihetsmanifestation medan inskränkningar sker i det fördolda. Vi jämställer valfrihet med frihet, alltså privatiserar vi och gör marknaden fri. Vi jämställer jämlikhet med frihet, alltså lagstiftar vi om homosexuellas lika rätt till äktenskap.
Samtidigt sker förändringar på flera håll, på arbetsmarknaden, genom övervakning och polisauktoritet. Det sker i en osammanhållen räcka av enstaka händelser, som i sig väcker uppmärksamhet, utan att de sammankopplas till varandra.
Utbildningsdirektiv om anställningsbarhet som utbildningens främsta mål, där såväl kritiskt tänkande som personlig utveckling har suddats ut till förmån för fostran av lydiga medarbetare. England och Irland fördömer anti-social-behaviour och ställer upp civilrättsliga normer för hur människor får bete sig. Polisen hotar och trakasserar i tunnelbanan i Stockholm och frihetsberövar människor enligt lymmellagen under demonstrationer i Köpenhamn. Datalagringsdirektivet i EU möjliggör ohämmad bevakning av all vår telefoni- och datatrafik i syfte att kartlägga vilka vi är, vilka vi umgås med och vilka grupper som vi är med i. En man blir av med sin ersättning när han inte tagit i hand under en arbetsintervju. Skolväsendet fokuserar mer på ordning och reda än individens utveckling och en ny högskoleförordning resulterar i att man bör göra de ”rätta valen” för en gynnsam utbildning redan i femte klass.
De är enskilda händelser, olika fall, som alla får uppmärksamhet. Men tillsammans bildar de en skärva av en mycket större, näst intill oöverskådlig, bild av vad som finns bakom frihetens fasader. Den som försöker sammanfoga dessa avfärdas lätt som konspirationsteoretiker, men i själva verket handlar det om vad vi kallar frihet. Det rymmer betydligt mer än möjligheten att välja elbolag. Den chimära friheten har urholkat frihetsbegreppet, medan såväl individens som kollektivets handlingsutrymme är alltmer hotat.
Krönika publicerad i VK 3/3
Frilansskribent, krönikör och föreläsare.
Skrivit/skriver för bland annat Expressen, Aftonbladet, GP Kultur, Nöjesguiden, Bang, Arena, Axess och Ord&Bild. Krönikör i Borås Tidning, ETC, Fria Tidningar och Västerbottens-Kuriren, ledarskribent i Kyrkans Tidning och skriver om populärkultur i Rocky. Sitter i lördagspanelen i P3 Morgonpasset Helg, är veckokrönikör i P4 Sjuhärad Direkt och var tidigare bisittare i Kvällspasset och Brunchrapporten i P3.
Föreläser om psykisk ohälsa bland unga med fokus på ätstörningar och självskadebeteende samt om genusfrågor.
Sofie ⁄⁄ 3 mars, 2010 @ 10:28
Intressant
Julia ⁄⁄ 3 mars, 2010 @ 11:11
Det känns så fånigt att säga saker som ”Bra och riktigt skrivet” men jag kommer inte på något bättre just nu.
Skitbra.
Hmm ⁄⁄ 3 mars, 2010 @ 12:35
Jag vet inte riktigt var jag ska börja med din text så jag börjar med…”En man blir av med sin ersättning när han inte tagit i hand under en arbetsintervju”.. Ska jag tolka dig som att du tyckte FK hade fel när de anser att de har fått till uppgift att befrämja en jämställd arbetsmarknad? Tycker du att religion ska gå före diskriminering av folkgrupp? Tycker du att vissa män och kvinnors ovilja att ta halva ordens befolkning i hand är religiöst och inte kulturellt betingat?
Jag förstår att din fråga är huruvida vi är fria eller inte. Vissa av dina exempel håller jag med om.
Hmm ⁄⁄ 3 mars, 2010 @ 12:36
ordens skulle vara jordens ;)
Niclas Kuoppa ⁄⁄ 3 mars, 2010 @ 12:55
Helt fakkin´off-topic men jag vill att någon skriver om det här. Kopplar till Stanely Milgran och filmen Die Welle och Ron Jones experiment på Cubberley High School. Det är bara att sätta igång.
”Hur man gör onda människor av goda”
http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4313&artikel=3450497
Niclas Kuoppa ⁄⁄ 3 mars, 2010 @ 13:08
Till ovanstående utveckling kan vi lägga till hur vi bevakar och tillåter oss bli bevakade genom att lämna ut nära på allt om oss på olika nätsajter. Byskvallret har utvecklats till ett Panopticon. Så har vi slaskpressens regelbundna redovisningar av hur mycket kändisar tjänar, var dom bor, vilka dom knullar med, vad de tar för droger, hur dom klär sig, etc etc etc. Jag säger som en bekant: ”jag spyr i min mun”
Anders ⁄⁄ 5 mars, 2010 @ 11:54
My friends in the prison, they ask unto me:
How good, how good does it feel to be free?
And I answer them, most mysteriously:
Are birds free from the chains of the skyway?
Johnny ⁄⁄ 5 april, 2010 @ 03:57
Well, så länge staten med lag och våld (hot om dryga böter och fängelse) har rätt att beskatta oss, dvs ta våra pengar, är vi inte fria. Idag måste vi arbeta drygt 7 månader för staten och sedan 5 månader för oss själva, det är inte frihet, det är 7 månaders kommunism och 5 månaders frihet.
Libertarianer är de som drar de längsta konsekvenserna av frihet och gränsen brukar dras mellan om en persons frihet blir den andres ofrihet.
Frihet, fred och kärlek är de högsta och mest efterlängtade idealen för mänskligheten.
Därför är det viktigt att friheten från staten och politiken ökar och skatterna sänks eller tas bort.