Imorgon är det midsommarafton. Polisen, sociala myndigheter och frivilliga lägger stora resurser på att se till att ingen minderårig får i sig alkohol. Samtidigt som ungdomar får finna sig i att vara hårdbevakade, väskvisiterade och visa legitimation kommer en stor andel av den vuxna befolkningen att supa sig fulla. De har uppnått den ålder av myndighet då moraliserandet och skräckpropagandan kring alkohol byts ut i ett romantiserande, ackompanjerat av snapsvisor och uppmaningar att ta ett glas till.
Kampanjen Stoppa Langningen väckte nyligen stor uppmärksamhet på grund av en av affischtexterna. ”Din dotter är fortfarande oskuld. Men när hon druckit av vinflaskan du gav killarna törs hon nog gå hela vägen”. 26 svenska kommuner la miljontals kronor på att få ut budskapet, som blev hårt kritiserat av bland andra Expressens ledarskribent Johannes Forssberg: ”En fråga som dylika kampanjmakare sällan ställer sig, men som är helt grundläggande i fungerande drogprevention är – varför berusar man sig”, undrade han.
Nej, få ställer frågan kring ungdomars berusning. Istället präglas debatten kring unga och alkohol av en icke-analytisk nolltoleransvision där det övergripande målet tycks vara att skrämma individer under 18 till att avstå allt före myndighetsdagen. De ska inte dricka, helt enkelt. Propaganda som inte bara är dyr utan, enligt ett flertal studier, har visat sig vara verkningslös.
Samtidigt som nolltoleransens moralism hårdnat kring ungdomsfylleri har alkoholkonsumtionen bland vuxna ökat. Idag dricker vi omkring 20 procent mer alkohol än i början av 90-talet. Det går numer utmärkt att kombinera ett par glas vin till maten mitt i veckan med en after work och en redig lördagsfylla. Vi vardagsdricker mer, samtidigt som vi behållit helgsuparkulturen.
En av få kampanjer som också riktat in sig på alkoholvanor för dem över 18 år är Systembolagets IQ-projekt. Kampanjens utåtriktade arbete består bland annat av en reklamfilm där det mest framträdande är en ung kvinna som har sex med en man på en toalett och inte märker att han filmar det hela. Han visar sedan filmen för sina vänner och hon vaknar upp och ser sig tårögd i spegeln medan texten ”Var rädd om dig” framträder i bild.
Romantiserandet kring alkohol har en strikt gräns. Att någon gång bjuda sin 17-åring på ett glas från bag in box-vinet är att begå ett brott enligt den nuvarande alkohollagen. Att själv dricka sig redlös inför sina barn på midsommarafton är okej. Men den har också en mer luddig gräns som implicerar en lägre acceptans för kvinnors drickande än mäns. Den manifesteras bland annat i skräckpropaganda från både Stoppa Langningen och IQ-filmen där den kvinnliga sexualiteten blir gränsen mellan den normala, och förväntade, salongsberusningen och den farliga fyllan.
Det finns både biologiska faktorer och forskning som stödjer dessa gränser. Unga kroppar påverkas mer och värre av alkohol, de har en mindre utvecklad impulskontroll och förmåga att sätta gränser och löper större risk att fastna i alkoholism. Kvinnors kroppar tål mindre alkohol och utsätts för större skada än vad manskroppar gör.
Samtidigt är det svårt att skilja mellan biologisk forskning och en godtycklig, juridisk gräns. Hur kommer det sig att det under 18 är skadligt att dricka en droppe alkohol, medan vi gärna ser mellan fingrarna på den berusning som råder på de flesta studentflak? Varför tror vi oss veta att en 17-årig som dricker ett par glas vin saknar impulskontroll, medan en 20-årig krogbesökare lämnas fri att supa bort sin?
Ännu svårare är det att skilja mellan forskning och kulturella normer. Statistik visar att det är främst bland män som alkoholkonsumtionen har ökat. Det är också de som är mest utsatta för våld i det offentliga rummet. Ändå lyser kampanjer kring tonårssöners risk att hamna i slagsmål efter en utköpt vinflaska med sin frånvaro. Likaså problematiseras vuxna mäns alkoholkonsumtion inte alls lika ofta i den offentliga debatten.
Det blir tydligt när man ser på behandlingen av ammande kvinnor. Trots att det idag finns studier som visar att ett glas vin då och då under amningsperioden inte är skadligt, ses ett glas rosé i handen på en nybliven mor sällan med blida ögon.
Alkohol är fortfarande i mångt och mycket den vuxna mannens domän. Mannen med whiskeyglaset, som tar ett järn med polarna, tävlingsdricker öl och bränner hemma är alla traditionella stereotyper. Inte sällan ursäktas de också med att det är ett manligt sätt att slappna av. Krogen eller whiskeyflaskan fungerar som de yogamattor eller hemmaspan som kvinnor uppmuntras till. I en ofta visad reklam manifesteras det exempelvis genom en grupp män som jublar på samma sätt åt ett fullt kylskåp med öl, som en grupp kvinnor gör åt en stor garderob med skor.
Även om normerna kring kvinnors drickande luckrats upp en aning är det tydligt att acceptansen kring kvinnlig berusning fortfarande är betydligt lägre än manlig dito. Filmskribenten Emma Gray Munthe noterade nyligen på sin blogg hur berusade kvinnor på film ständigt slutar som offer, inte helt olikt alkoholkampanjernas budskap. I England började man för några år sedan att benämna unga kvinnor med många sexpartners, hög alkoholkonsumtion och för mycket smink som ”ladettes” och skapade bland annat dokusåpan Ladette to lady för att göra uppfostrade kvinnor av de otyglade, unga kvinnorna.
Systembolagets information kring tonåringar och alkohol har förvisso en artikel kring att unga män och alkohol är en vanlig kombination gällande brott som misshandel och skadegörelse och man benämner det som ”en extra farlig fylla”. Men i deras kampanjmaterial ligger fokus ändå inte på det. Istället visas även här en tonårsflicka som försöker övertala en ung man att ha sex med henne, underförstått är anledningen till detta att hon har druckit och inte vet vad hon vill. Den berusade kvinnan är varken tillräknelig eller kontrollerad och både berusningen och sexualiteten demoniseras och behäftas med en offerstämpel.
Männens risker att utsätta andra för våldsbrott, skadegörelse, övergrepp eller liknande i samband med alkohol blir inga kampanjer eller debatter. Trots att de står för merparten av alkoholrelaterade brott, gällande allt ifrån misshandel till rattfylla. Även om männen under 18 håller sig undan alkohol visar statistiken att det fortfarande främst är män som både kommer att utföra och drabbas av skador, olyckor och våldsrelaterade brott i samband med berusning.
Anledningen till att vi inte ställer frågor kring tonåringars berusning är att det skulle innebära ett skärskådande av den alkoholkonsumtion vi sällan pratar om. Att verkligen utreda faktorerna bakom ungdomars drickande skulle ofrånkomligen innebära ett ifrågasättande också av synen på det manliga drickandet. Argument kring bristande impulskontroll och dålig självkänsla skulle behöva appliceras även på de vuxna männens hittills orörda berusning. Så mycket enklare då att dra en strikt nolltoleransgräns, moralisera över fulla tonårsdöttrar och få ha snapsfyllan ifred.
Text publicerad i GP Kultur 24/6
Skribent, kritiker, författare och föreläsare. Skrivit/skriver för bland annat Göteborgs-Posten Kultur, Aftonbladet, Expressen Kultur, Arena, Neo, Bang, ETC, Fria Tidningar och Kyrkans Tidning.
Hörts i bland annat Kvällspasset, Brunchrapporten, Morgonpasset Helg, Sjuhärad direkt och P3 Kultur.
Maria, Spritpartiet ⁄⁄ 24 juni, 2010 @ 09:11
Bra där, Elin!
Varför ungdomar dricker är viktigt att belysa – de dricker för att vi i samhället har gett alkoholen en otroligt stor plats. SOm du skriver, den är med på två glas en kväll mitt i veckan, den är med i handen på 17åriga melodifestivalsvinnaren, den är med på aw och den är med precis överallt. Den välanvända melodin om att barn gör som föräldrar gör, inte som de säger är helt sann i många fall.
Vi i Spritpartiet pratar ofta om det våldet som går hand i hand med spriten. Vi pratar om att åtta av tio våldsbrott begås mot eller av någon som är påverkad av alkohol. Och mest vanligt är att det är män.
Tack för en bra artikel!
Jag tycker även att media har ett ansvar som inte ofta tas. Ett ansvar som handlar om att låta alkoholen få mindre utrymme och inte smyga in den precis överallt.
Tweets that mention Varför super ungdomarna? av Elin Grelsson -- Topsy.com ⁄⁄ 24 juni, 2010 @ 09:17
[...] This post was mentioned on Twitter by Pierre Andersson, Pierre Andersson, Eva Wieselgren, Elin Grelsson, Rasmus Bjerén and others. Rasmus Bjerén said: Läste just en mkt intressant text av @elingrelsson om synen på alkohol. Intressant o bra poänger! http://bit.ly/dCeK89 (länk från @pierrea) [...]
emma ⁄⁄ 24 juni, 2010 @ 11:57
Alltså Elin, du är så himla bra.
Att ungdomar dricker är ett vuxenproblem, men det är ingenting som dom (vi?) vuxna vill inse eller ta ansvar för, istället så ska det vara nolltolerans. Sjukt viktig och bra text!
Pär Carlsson ⁄⁄ 24 juni, 2010 @ 12:23
Fantastiskt välskriven,välnyanserat artikel. Även fast Maria redan kommenterat så känner jag mig tvungen att göra detsamma. Inte ofta en och samma alkohol-artikel innehåller i princip allt gällande det som det aldrig talas om. Min arbetsgivare polisen kommenderar in minst 60 poliser extra varje helg i Stockholm City för att hålla ordning på fyllan som väller ut från krogarna. Detta till trots att vi har en alkohollag som säger att man inte får vara märkbart berusad på krogen. Om man räknar hela Sverige så är det säkerligen 300-400 extra poliser i tjänst år ut och år in för att försvara alkoholen. Kostnaderna är enorma bara räknat i polisiära resurser. Sören Sanz, södersjukhuset, säger att alla vårdköer i landet skulle försvinna om samhället lyckades få bukt med alkovåldet. Det våld som är direkt kopplat till alkoholen! // Pär
Fia ⁄⁄ 24 juni, 2010 @ 13:50
Hej Elin, Jag läste precis din text i GP och jag måste säga att du är helt rätt på. Grymt bra skrivet. :-)
Veronika ⁄⁄ 25 juni, 2010 @ 08:27
Mycket klokt skrivet. Klyschan ungdomar gör inte som du säger utan de gör som du gör passar bra (fast det skulle de aldrig erkänna).
Sen har jag fått för mig att alkohol-informationen till själva ungdomarna blivit bättre. När jag var barn var det en tant som kom och ritade en alkoholflaska en pil och en gravsten på tavlan och sa helt enkelt att dricker man alkohol kommer man dö. Det gick jag aldrig på, eftersom jag såg mina föräldrar dricka och de levde (och lever) i allra högsta grad.
Niclas Kuoppa ⁄⁄ 25 juni, 2010 @ 10:17
Jag tänker att det går att knyta an den sista delen av krönikan med Malin Ullgrens DN-artiklar om varför vi inte pratar om män. Gla´ nykter Messommar!
Niclas Kuoppa ⁄⁄ 25 juni, 2010 @ 10:33
Sven Olov- Carlsson från IOGT-NTO om varför det är så tyst om alkoholproblemen
http://folket.se/asikter/debatt/1.103626?articleRenderMode=default
Nolltolerans minskade våldsbrottsanmälningarna med 17%
http://www.dn.se/sthlm/nolltolerans-mot-alkohol-ger-minskat-ungdomsvald-1.557541
Niclas Kuoppa ⁄⁄ 25 juni, 2010 @ 10:41
En sista sak. Det görs ibland försök att sätta prislappar på drickandet. Som t ex IOGT-NTO i artikeln ovan. Jag tror kostnaderna i kronor måste lyftas fram mer, för det råder inget tvivel om att det mänskliga lidandet inte räcker att lyfta fram för att få till stånd en förändring eller åtminstone en större diskussion kring drickandet. Det är ju inte som att det är dolt, direkt.
Har ni läst den där bloggen av två klubbhoppare som skriver om sin nyktra festsommar?
chall ⁄⁄ 25 juni, 2010 @ 17:02
Bra skrivet Elin. Det är onekligen intressant att fokus sätts på kvinnor och sex…. inte för att det inte är ett stort problem, för det är det nog, men för att män/pojkars våld mot män/pojkar är väldigt stort och väldigt tydligt ute på stan/torg/park/livet.
Att folk blir mindre benägna att tänka när dom är berusade är ju väl känt, det är ju knappast någon svårighet att koppla berusade manliga tonåringar med testosteronhalter som flaggar upp och ned till potentiella problem… men varför man inte pratar om det? För att vi alltid har haft drängslasgmål och egentligen är det väl inte så fel att män ”gör upp om vem som är tuffast”??!? (ironi)
Varför vi andra, icke ungdomar, dricker [för mycket] är väl mer pinsamt och jobbigt att hantera – ”vanliga” personer kan ju hantera sitt drickande till ett glas eller så, eller hur?! (ingen vill erkänna hur mycket känslor vi trycker ned eller jobbar mot….)
glad midsommar!!
chris ⁄⁄ 26 juni, 2010 @ 22:38
Fantastiskt bra artikel. Bara fantastiskt bra och välskrivet. Tack.
Jessica ⁄⁄ 28 juni, 2010 @ 17:11
Väldigt bra skrivet, jag håller med om i stort sett allt.
Dock funderar jag på det där med att dricka under graviditeten. Det är mycket möjligt att några glas inte är farligt. Men var exakt går gränsen? Hur mycket kan man dricka som gravid innan fostret tar skada? Och även fast man dricker bara lite nån gång ibland så vet man inte vilken fas av utvecklingen hos fostret som blir drabbad. Har man otur kanske viktiga steg i utvecklingen tar stor skada.
Nu är jag kanske extra nojjig över detta eftersom jag själv blivit skadad av alkohol av min biologiska mor som var alkoholist och drack när hon var gravid med mig. Jag skulle aldrig chansa och dricka om jag var med barn. Men folk får så klart själva välja, jag vill inte döma någon.
Elin ⁄⁄ 28 juni, 2010 @ 20:21
Nej, inte graviditet. Under amning.