Namnbyten löser inte vårdproblem

Krönika publicerad i GP Kultur 2/5

Den 15:e april bytte den offentliga primärvården i Västra Götalandsregionen namn till Närhälsan. En varumärkesuppdatering som kostat 11 miljoner kronor i skattemedel.

I pressmeddelandet anges att namnet ska särskilja den offentliga vården ”från andra aktörer på primärvårdsarenan”.

Jag har svårt att tro att det finns någon medborgare som anser att miljoner av gemensamma medel bör gå till varumärken och namnbyten. Ändå befinner vi oss i en situation där vårdcentraler, barnmorskemottagningar, ungdomsmottagningar, jourcentraler och många andra vårdinstanser lägger pengar på marknadsföring.

Det är tydligt att den privata vården drivit på den här utvecklingen. Nu måste den offentliga primärvården konkurrera på en marknad och därmed lägga pengar på allt från grafisk profilering till affischer i spårvagnarna. Den offentliga vården ska ”särskiljas”.

Men marknadsdoktrinen genomsyrade vården redan innan de privata aktörerna släpptes fria att tjäna pengar på människors hälsa. Journalisten Maciej Zaremba har i en artikelserie i Dagens Nyheter granskat systemskiftet. Här blir det tydligt att Sverige, liksom stora delar av västvärlden, sedan 1980-talet prioriterat ekonomisk effektivitet och marknadstänkande, snarare än god vård. New Public Managment kallas den samling av styrnings- och ledningsmetoder som både riktade in sig på bättre effektivitet i användningen av offentliga medel samt en styrning som mer liknar företagande, där medborgare och vårdtagare refereras till som kunder och resultatredovisning är primärt. Tjänstemän sätter upp målsättningar och kriterier som ofta är svåra att förena med en vård som måste vara lyhörd efter människors behov. ”De försöker fånga kvaliteter med hjälp av kvantiteter (antalet patientbesök, vårddagar per diagnos, andelen ’nöjda kunder’, och andelen etanol i vårdcentralens bilar)”, skriver Zaremba (DN 24/4).

Både flertalet forskare och många länder har sedan länge dömt ut den mål- och resultatinriktade modellen. New Public Managment har i såväl akademiska sammanhang som i mer teoretiska vänsterkretsar länge varit ett skällsord. Ändå är det påtagligt tyst om modellens effekter i Sverige. Här är vi upptagna med att diskutera vinster i välfärden, till följd av att alla andra diskussioner om offentlig sektor får stå tillbaka. Men ett samhälle där vårdtagare har blivit kunder och effektivitet mäts i antalet patienter, inte vilken vård som de får, har djupare problem än eventuella vinstuttag. Kalla det Närhälsan, byt grafisk profil och gör reklamkampanjer, men problemen kommer att bestå.