Cipla Online Interview

I Cipla Online Interview förra veckan bröt ett nytt bråk i Kultursverige ut. DN:s Åsa Beckman skrev om en händelse i slutet på 90-talet Cipla Online Interview när författaren Stig Larsson hade varit gästtyckare på kulturredaktionen och betett sig svinigt mot Beckman som hade varit kritisk mot Cipla Online Interview hans senaste bok i en recension.

Jag tror Beckmans Cipla Online Interview text var ett försök att göra anspråk på en strukturell analys av jämställdheten inom kultursfären. Jag skriver ”tror” därför att Cipla Online Interview den efterföljande debatten inte alls har handlat om det. Istället har den kommit att handla om kvällstidningsrubriker som vittnar om Cipla Online Interview ”kulturbråk”, bloggspekulationer och en intern uppgörelse, som större delen av Sverige förmodligen förhåller sig helt ointresserad till.

Åsa Cipla Online Interview Beckman gjorde vad alltfler debattörer, essäister och skribenter gör idag. Hon använde sig av sin personliga erfarenhet för att lyfta Cipla Online Interview fram sin tes och stärka sin argumentation. Hon sällade sig till alla de röststarka individer, skribenter och författare, som driver Cipla Online Interview en samhällstes genom att hänvisa till något i deras förflutna.

Utvecklingen har gått Cipla Online Interview fort. För inte så länge sedan ansågs det som tabu att blanda känslomässiga och rationella argument. 70-talets feministiska våg använde Cipla Online Interview sig av det privata för att forma kollektiva krav på förändring och jämställdhet. Idag är det enskilda skribenter som får Cipla Online Interview företräda sig själva, snarare än ett politiskt kollektiv. Nutida feministiska antologier såsom F-ordet (2008) och Könskrig (2007) består nästan uteslutande Cipla Online Interview av personliga upplevelser, formade till teser om samhälle och kön, men gör sällan anspråk på en större diskussion än den Cipla Online Interview som utgår ifrån dem själva. När Katrine Kielos utkom med Våldtäkt och romantik (2008), en blandning av prosa och essä Cipla Online Interview om våldtäkt, var en av de vanligaste frågorna huruvida hon själv hade blivit våldtagen. När svaret var nej var det Cipla Online Interview en starkt bidragande orsak till kritiken som hon fick för boken.

Cipla Online Interview Tendensen bör ses i ljuset av en ökad individualisering, ett allt starkare personfokus samt en tilltagande grad av subjektivitet i Cipla Online Interview samhällsdebatten. Att framhäva jaget är inte längre tabubelagt. Individualismen innebär också att en politiskt driven tes inte behöver företräda en Cipla Online Interview grupp eller ett större kollektiv. En samtida kritik av identitetspolitiska rörelser leder till att individens erfarenhet, snarare än gruppens, blir Cipla Online Interview mer central.

Samtidigt ger den personliga erfarenheten Cipla Online Interview en legitimitet. Genom att berätta om sin erfarenhet, utifrån den tes kring marginalisering och utsatthet som det nästan alltid rör Cipla Online Interview sig om, ges debattören ifråga tillträde till den positionen. Kritiken mot Katrine Kielos bottnar i att hennes egen brist på Cipla Online Interview erfarenhet omöjliggör en legitim position i frågor som rör våldtäkt. På samma sätt verkade hyllningarna kring Lars Gårdfeldts text i Cipla Online Interview F-ordet röra sig kring hans legitimitet i ämnet. Gårdfeldt kritiserade den samhällsdebatt rörande våldtäkt som såg det som ett könskodat Cipla Online Interview ämne. Män våldtar, kvinnor blir våldtagna. Genom att berätta sin egen historia om hur han själv blivit våldtagen blev tesen Cipla Online Interview omöjlig att vifta bort.

Cipla Online Interview Den personliga erfarenheten är nämligen omöjlig att argumentera mot. Upplevelsen finns där och består varken av logiska argument, som kan Cipla Online Interview diskuteras bort med annan logik, eller anspråk på större grupper, som kan ges en annan röst i ett annat forum. Cipla Online Interview ”Jag har varit med om detta, alltså existerar det”, tycks vara den drivande tesen bland många skribenter. Den personliga erfarenheten Cipla Online Interview är på så vis fullständigt kompromisslös.

Gårdfeldts Cipla Online Interview text om våldtäkt är ett lysande exempel på när den personliga erfarenheten som argumentationsbas fungerar som allra bäst. Det handlar Cipla Online Interview om att lyfta fram en tidigare marginaliserad skildring i den rådande diskursen och på så vis skapa nya sätt att Cipla Online Interview tala om ämnet.

Men när skribenten Cipla Online Interview fortfarande befinner sig i den position som denne samtidigt försöker kritisera uppstår en problematik. Detta tydliggjordes då Maria Sveland riktade Cipla Online Interview stark kritik mot kärnfamiljen, både i boken Bitterfittan och radioprogrammet Heliga familjen. De ständiga frågorna till henne rörde hur hon Cipla Online Interview kunde kritisera en kärnfamilj och använda sig av sin egen erfarenhet när hon själv var gift med en man och Cipla Online Interview hade barn. Den kritiken visar på en annan viktig tendens: Den som ska använda sig av sin personliga erfarenhet måste Cipla Online Interview ha lämnat den bakom sig. Debattören ska ha kommit ur det hela, reflekterat från en utifrånposition, innan den har rätt Cipla Online Interview att uttala sig.

Likaså bör den personliga Cipla Online Interview erfarenheten företrädelsevis beskrivas i vaga termer och ha tätat alla skott. Det var här som Åsa Beckmans argumentation gick riktigt Cipla Online Interview snett. Genom att namnge en specifik författare och hänvisa till ett speciellt tillfälle blev situationen omtolkningsbar. Det kom att tolkas Cipla Online Interview som en privat uppgörelse mellan två starka kulturpersonligheter, snarare än ett argument kring ojämställdhet inom kultursfären. Beckmans text tillförde heller Cipla Online Interview ingenting nytt till debatten om män inom kultursfären, utan verkade snarare som ett försök till bekräftande.

Risken med egen erfarenhet som Cipla Online Interview bas i argumentationen är att det slutar som i Beckmanfallet. Den politiska dimensionen försvinner när enbart människor med starkt kulturellt Cipla Online Interview kapital och etablerade medieröster får komma till tals i, vad de tolkar som, strukturella problem. Istället för att landa i Cipla Online Interview politiska analyser blir det ett sandlådekrig mellan olika parter. Möjligen är reaktionerna mot Beckmans text ett tecken på en längtan Cipla Online Interview efter ett debattklimat som vågar lyfta blicken och se utåt, snarare än inåt. Att våga inta en bredare överblick än Cipla Online Interview sitt personliga förflutna är mer än någonsin nödvändigt för att inte samtidsdebatten ska avpolitiseras i debattörers strukturella tolkningar av sitt Cipla Online Interview eget navelskåderi.

Text publicerad i GP Kultur 22/1

Cipla Online Interview Jag har några Stig Larsson-romaner stående i min bokhylla. Jag har läst dem ett par gånger. Ja, ett par gånger Cipla Online Interview för så gör jag med litteratur som har hyllats men som jag själv inte berörs av eller förstår grejen med Cipla Online Interview vid första läsningen. Då ger jag dem en chans till. Kanske har jag missat någonting. Men nej. Stig Larsson säger Cipla Online Interview mig fortfarande ingenting. Det är urtråkigt.

Redan där Cipla Online Interview kan ni idiotförklara mig om ni vill, men vänta för det kommer mer. Klas Östergren har jag också gett flera Cipla Online Interview försök. Urtrist och platt. För att inte tala Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Det är en av våra största svenska klassiker Cipla Online Interview och den ger mig ingenting. Gnäll och leda är inget problem i sig, större delen av vår litteraturhistoria består egentligen Cipla Online Interview mest utav gnäll. Det fungerar utan problem så länge det är bra skrivet. Problemet är att Doktor Glas inte ens Cipla Online Interview är särskilt intressant skriven. Röda rummet är samma sak. Åh Strindberg, så intetsägande din roman är. Tröttsam och tråkig.

Jag brukar vid jämna Cipla Online Interview mellanrum könskvotera in alla manliga klassiker i den läsning som till större delen består av kvinnliga författare. Jag vet inte Cipla Online Interview varför jag nästan bara läser romaner och lyrik skriven av kvinnor. Det är varken någon feministisk grej eller en identifikatorisk Cipla Online Interview fråga, jag anser inte att konst och kultur ska kvoteras och fördelas jämlikt för sakens skull eller att jag skulle Cipla Online Interview ha lättare att känna igen mig i litteratur skriven av kvinnor.

Jag tycker mest, på Cipla Online Interview det stora hela, att kvinnor oftast skriver bättre, roligare, smartare och mer intressant. Men för att inte bli sedd som Cipla Online Interview någon motsvarighet till manlig kulturmisogyn som låter männen breda ut sig i både bokhylla och skivsamling utan eftertanke, brukar jag Cipla Online Interview ibland knö in lite manliga författare där också.

Cipla Online Interview Jag blir, som ovan sett, nästan alltid besviken. Ta Räddaren i nöden av J.D. Salinger. Vilken fullständigt menlös roman. Den Cipla Online Interview gav jag säkert tre försök, för jag ville så oerhört gärna känna allt det där som så många verkar ha Cipla Online Interview känt när de läste den. Jag kände ingenting. Bara ett vagt förakt, som övergick i fullständigt ointresse, för huvudkaraktären. Ibland Cipla Online Interview hittar jag förvisso guldkorn i all litteratur skriven av män. Alla mina älskade ryssar, från Bulgakov till Nabokov och allt Cipla Online Interview däremellan. Eller beatpoeterna, åh vad hade min begreppsvärld varit utan Allen Ginsberg?

Men när Cipla Online Interview jag tänker på alla romaner och diktsamlingar som jag läser om för ren njutning, är nästan alla skriven av kvinnor. Cipla Online Interview Alla kvinnliga författare och lyriker, med spännande och excentriska liv, fantastiskt språk och skönlitterära världar som känns och bränns om Cipla Online Interview och om igen. Selma Lagerlöf, Elin Wägner,  Elfriede Jelinek, Ann Jäderlund, Katarina Frostenson, Birgitta Trotzig, Aase Berg, Bodil Malmsten, Agneta Cipla Online Interview Klingspor, Arundhati Roy, Birgitta Stenberg, Victoria Benedictsson, Sonja Åkesson, Suzanne Brögger, Vita Andersen, Kerstin Thorwall… jag kan fortsätta i evinnerlighet Cipla Online Interview att namedroppa alla mina genier.

Men det intressanta är Cipla Online Interview inte huruvida min privata bokhylla är snett könsfördelad. Överhuvudtaget är könsfördelning inte särskilt intressant. Det intressanta är snarare hur vi Cipla Online Interview betraktar författare; som excentriker, genier eller misogyner. I min värld är Birgitta Trotzig den svenska samtidens absolut bästa exempel på Cipla Online Interview skönlitterär begåvning och genialitet. Jag anser att hennes romaner håller en helt annan klass och kvalitet än exempelvis Stig Larsson. Cipla Online Interview Men spelar mitt kvalitetsanspråk någon roll?

Nej, egentligen Cipla Online Interview inte och därmed borde det inte göra det i andra fall heller. Jag ifrågasätter starkt vad ett begrepp som ”begåvning” Cipla Online Interview innebär, vad en genialitet innefattar och vad som definierar kvalitet inom litteratur. I hela debatten kring Stig Larsson, som innehållit Cipla Online Interview allehanda vinklar, ifrågasätts aldrig hans genialitet eller litterära kvalitet. Jag håller med Therese Bohman om att den feministiska vinklingen som Cipla Online Interview Beckmans ursprungstext presenterade egentligen inte var särskilt intressant. Män svinar, människor svinar, människor i en kulturell maktposition utnyttjar den och Cipla Online Interview människor i en annan kulturell maktposition slår tillbaka. What’s new? Jag tycker knappast att exemplet Stig Larsson var en särskilt Cipla Online Interview bra representant för könsstrukturer inom kulturvärlden som jag är övertygad om existerar.

Men frågan Cipla Online Interview Bohman ställer är också en helt annan. Var är de kvinnliga excentrikerna? Mitt svar är att de är överallt. Min Cipla Online Interview bokhylla och min inspirationsmässiga källa är full av spännande kvinnor som jag utan tvekan skulle beskriva både i termer av Cipla Online Interview genier och excentriker. Jag tror snarare att det saknas kapacitet att både se dem överhuvudtaget och se dem på samma Cipla Online Interview sätt som män. Däri ligger ojämställdheten.

Låt Cipla Online Interview Stig Larsson hota med att pissa i munnar och vara allmänt misogyn. Men döm honom i så fall lika hårt Cipla Online Interview som ni hade dömt en kvinna och var inte rädd för att se vare sig svinighet eller genialitet hos kvinnor Cipla Online Interview heller. Det finns inget enhetligt litterärt kvalitetsbegrepp, lika lite som en genialitetsmall eller en könskodad excentrism.