Allt är kärlek, ibland är det bara så

Vi har precis satt oss i Kungsparken, i sluttningen ned mot ån, och jag har precis börjat dricka av petflaskan med vin i, när mormor ringer.
- Hej på dig gullhjärtat, det är din mormor, säger hon med mormorstrygga rösten som knarrar lite.
Jag hälsar med glada rösten och säger att jag är glad att hon ringer.
- Ja men du ska veta att jag längtar efter att få höra din röst så jag håller på att gå sönder inuti, säger mormor och jag hör att rösten spricker och jag hör hur hon snyftar och sedan kallar hon mig för gullhjärtat igen och säger att hon är ledsen att jag inte kom upp till Norrland nu för hon saknar mig något så fruktansvärt.
- Och jag ber för dig varje kväll ska du veta, säger mormor, att Gud ska vaka över dig och ta hand om dig i den här världen av hemskheter och sedan saknar jag dig ännu mera. Men jag förstår om du inte vill komma nu. Det är som det är när man är ung i försommartider och det spritter i benen och pojkarna är ju så vackra så här års.

Nu är det jag som går sönder inuti. Nu är det jag som tänker på mormors saknad, mormors kök med klockan som tickar och kaffe ur riktigt kaffeporslin med fat och sked. Mormors sju sorters kakor och lite för starka saft och bli trugad att ta av alla sorter, till och med finska pinnarna äter man av. Morfars darrande händer som alltid omsluter ett kuvert innan man går. Snirklig handstil som skrivit mitt namn på kuvertet och deras extraslantar inuti, kramar och åldrande händer som håller mina och ber mig vara rädd om mig.
Här sitter jag i en park i Göteborg och dricker fulvin och sitter inte i mormors kök som luktar bullbak och barndom, lika lite som jag sitter på verandan till sommarstugan där pappa bråkar med mamma om att han har köpt fel sorts potatissallad innan han häller upp en whiskey och vi ler mot varandra i samförstånd. Lika lite som jag sitter bredvid pappa i bilen på Norrlandsvägarna med försommarglittrande sjön, nyutslagna träd och fortfarande vita fjälltoppar som panoramabild när pappa höjer volymen i crescendot till Born to run och sträcker sin näve mot biltaket, sjunger med. Lika lite som jag sitter bredvid brorsan i hans Volvo 240 som han kör alldeles för fort medan hans fingrar trummar mot ratten i Arcade Fires Keep the car running. Lika lite som jag och syster tar kvällspromenader i nattljusa skogar eller skrattar oss tårögda framför Scrubsavsnitt som vi redan har sett minst fem gånger.
Jag är inte där kärleken bor, den finns kvar på avstånd i en ombokad biljett några månader fram. Jag och mormor pratar om vädret, om värmen som också finns i Norrland och sedan lägger vi på och jag återvänder till bästa vännerna som pratar om urinprovsfärgen på våra viner och jag är kvar här.

Kvar här där kärleken också bor när vi en stund senare, jag och mina bästa vänner, sitter i en ring under en buske och kissar tillsammans. Pratar kissprestationsångest och jämför kissfläckar och skrattar åt våra hukpositioner i en ring och någon får grenar innanför trosorna och vi skrattar ännu mer. Diskuterar antikapitalism, den presterande människan, strukturella faktorer och vår ojämlika värld så att ögonen glöder och vi pratar i mun och kommer in på Uppåt Framåt med löv i trosorna och diskussionsbabblande munnar. Interna skämt och fånskämt som alla prefix som går att sätta framför ordet runka (gråt-, saknads-, slentrian-…listan blev lång) och S. som kramar om mig och säger att hon älskar mig innan vi tappar bort varandra bland ögon, öl och pojkarna som ju är så vackra såhär års och någonstans mitt i allt möter jag exmannen som är på väg att gå och jag kramar honom helt plötsligt.
- Oj, förlåt, säger jag, det är bara en sån där kväll då allt är kärlek och jag måste få krama folk.

Det är en sådan kväll då jag tar upp anteckningsblocket, skriver en note-to-self-lapp:
Det finns människor som längtar så mycket efter din röst att de går sönder inuti.
Det finns människor som väntar i Norrland med verandor, rabarberpaj och bilturer.
Det finns människor som du känner så väl att ni kissar i ring och pratar onani tillsammans.
Det finns människor som spontant håller om dig och säger att de älskar dig.
Det finns du med en förbannad massa kärlek, allt är kärlek, ibland är det bara så.

11 thoughts on “Allt är kärlek, ibland är det bara så”

  1. Det här måste vara bland det bästa, bland det absolut bästa du har skrivit. Hade det inte varit för att jag snart ska iväg hade jag helt klart gråtit en stund. Otroligt fint skrivet, du.

  2. Ah, vad härligt och befriande. Det är precis så det är! Och på måndag får jag åka upp till Norrland och se min systerdotter gå över golvet jag själv en gång tagit mina första steg på. Underbart! =)Jag längtar med dig!

  3. precis som du skriver känns det för mig fast tvärtom, och om jag inte efterkonstruerar för mycket var det exakt så jag sa till mig själv igår; att jag är där kärleken är. i göteborg har jag så mycket kärlek, och what the fuck am I doing i stockholm. men så inser man ju sen, men ändå, så mycket kärlek! tack! hade önskat att jag hade lite mer tid här så att vi hade kunnat ses. kram.

  4. ania: åh hjärtat
    em: tack, vad fint
    rumptroll: detsamma!
    panso: åh vad fint, hoppas du får fortsatt bra med massa kärlek.
    emily: ja hon är finfinast.

  5. nu grinade jag litet och längtade efter göteborg, fredagslatte och lördagspicnicfiltar.

  6. fick många tårar i ögonen av det här. känner igen mig så väl. jag och min mormor är också supertighta. trots att jag bor på andra sidan jorden hörs vi flera gånger i veckan, och den darrande rösten som säger att hon ber. som undrar när jag kommer hem nästa gång. den går inte att ta miste på… älsklingsmormor.

    tycker det här är bland det finaste du skrivit; mötet mellan två världar som man älskar så sjukt mycket. tack.

  7. c: kärlek!
    hanna: tack så hemskt mycket. ja den darrande rösten som säger att hon ber ger mig hjärtknip varje gång. att man betyder så mkt för ngn att denne ber för en är så himla fint.

  8. Det här är skälet till att din blogg finns i min rss läsare.
    Det är magiskt.

  9. ella: tack, vad fint! jag blir så glad när ni gillar mina glad&kärleksinlägg.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>