Det är sånt här som håller mig vaken till fem på morgonen

Söndagens SAOL-frontande fortsatte med att jag och sällskapet fortsatte diskutera ord och slå i SAOL.
Bland annat började vi prata om ordet sublim.
För det första är det ju ett relativt vanligt misstag att blanda ihop orden sublim och subtil, trots att betydelsen skiljer sig åt.
Sublim: upplyft, svävande, hög
Subtil: (in i minsta detalj) väl arbetad, ytterst liten, minimal, hårfin

Subtils morfologi och uppkomst är dock relativt lätt att förstå sig på, man kan genom lite basic prefixlära fatta ungefär vad ordet betyder.
Men sublim! It makes no fucking sense!
Ordet är indelat i två morfem, varav det första måste vara sub-. Sub- är det latinska prefix som anger att någonting är under/underordnat. Vad har prefixet sub- i ett ord med betydelsen upplyft att göra? Vad är det för jävla tvärtomlek som svenskan håller på med helt plötsligt?
Eller har sub- en annan betydelse i det här fallet? Men i så fall vilken?
Det finns få saker som gör mig så obehaglig till mods som ord vars morfologi jag inte förstår mig på.
Kan någon hjälpa?

11 thoughts on “Det är sånt här som håller mig vaken till fem på morgonen”

  1. Jag flexar mitt google-fu och har dessutom satt min far, lingvisten som älskar etymologi och utmaningar (och är LSMs barndomsidol) på frågan.

    Återkommer.

  2. lim från limes = gräns? dvs under gränsen = upplyft svävande hög. Does not make sense to me. Det är den bästa gissningen jag kan komma på men jag vet inte om den är vettig.

  3. NE skriver att det kommer från latinets sublimis: hög, upphöjd, av en högre ordning, vilket man inte blir så mycket klokare av. Men SAOB skriver: sublim 1759 osv. sublime 1769. syblim 1800 )
    [av fr. sublime, liksom t. sublim, eng. sublime av lat. sublimis, upplyft, svävande, hög, eg.: som stiger upp mot tröskeln, av sub, under (
    se SUB- ), o. limis, limus, sned, möjl. till det med limes, gräns (se
    LIMIT
    ) rotbesläktade limen, tröskel. — Jfr SUBLIMATION, SUBLIMERA, SUBLIMITET ]

  4. …och i så fall är det alltså grunden till “subliminal”, vilket ju betyder under (medvetande-)tröskeln.

  5. Alltså, i min värld (sekelskiftet 1800 +/- några decennier) så betyder sublim snarast gränsöverskridande i bemärkelsen att något är så storslaget att man lyfts över gränsen till det ideala, absoluta. Typ. Konstverk kan vara sublima, men är det ytterst sällan. Scenerier i naturen är oftare sublima. Jag vet inte om det är till någon hjälp, men ändå.

    Tack för en intressant blogg! Hittade hit för ett par veckor sedan och har återkommit sedan dess.
    /P

  6. Jag är lite för dum i huvet för att förstå allt som skrivs i den här smart-länken

    http://robert.bvdep.com/public/vep/Pages_HTML/SUBLIME.HTM

    men den bekräftar att “det är så olika, det där, så”. Men öppnar upp för en läsning är sub kopplas till super, eller grekiskans hupo/hypo/hyper. Vidare spekulerar artikeln i om morfemet -lim kommer från limis (gräns) eller limen (begränsad ensammen).

    Nu är ju varken akademisk franska eller morfologi min kopp te, men nån som läser den här bloggen borde kunna göra en bättre läsning än mig av länken.

  7. fy vad underbart att du skriver så mycket om ord. jag älskar ord. det behövs fler ordbloggar för att väga upp mot hjärndöda modebloggar. hurra för dig!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>