Se det som en investering?

Jag har vid några tillfällen blivit tillfrågad om att ha en sån där donate-knapp från paypal på bloggen. Ofta vid tillfällen då jag inte riktigt fått ihop tillvaron och ekonomin. Jag har dragit mig för det, det har känts obekvämt och inteskaväljag.

Men nu har jag hamnat i sitsen att jag skulle behöva frilägga sammanhållen, ostörd tid för romanskrivandet och att det behovet sammanfaller rätt väl med att jag inte fått något semestervikariat och en rad fasta uppdrag gör sommaruppehåll. Jag och romanen fungerar inte så bra ihop när jag skriver några timmar om dagen. Jag är en fucking författarklyscha som behöver sammanhållen tid, asocialt beteende och introspektion för att kunna skriva.

Det enda som inte är hållbart i planen är ekonomin. Jag vet, av ett helt livs erfarenhet, att de där sömnlösa nätterna och nervösa dagarna då pengarna ligger i bakhuvudet hela tiden, då varje dag är en ny ohållbar budget som ska täcka allt från hyra till toalettpapper, de är de mest kreativitetsdödande som finns.

Därför har jag nu, efter diskussioner på Twitter och pepp, lagt till en donateknapp. Skänk så mycket eller lite ni vill, ni som har lust och råd, till mitt skrivande, mitt bloggande, mitt stundtals tröstlösa skönlitterära skrivande och få en roman tillbaka. Mitt ödmjukaste tack på förhand.