En liberal och öppen kyrka

I kölvattnet av beslutet kring samkönade äktenskap har frågan återigen väckts kring skiljelinjen mellan religion och politik. Det är inte bara stat och kyrka som lider av post-skilsmässo-återfall. Frågan gäller också hur politiskt ett religiöst samfund får vara.

Humanisterna är bland dem som går hårdast mot partipolitik-inblandningen i Svenska Kyrkans ledning, samt kyrkans anspråk på att formulera politiska ståndpunkter. Man menar att en rättrogen kyrka ska ägna sig det inomkyrkliga arbetet, samfundets utveckling och tro. Humanisterna är inte intresserade av en dialog, utan går snarare hellre i affekt och förklarar religionen som en bakåtsträvande, konservativ och inskränkt del av samhället.
I kampanjen ”Gud finns nog inte”, som väckte stor uppmärksamhet i våras, fanns möjlighet att göra ett test på hemsidan kring hur religiös man var. Mitt resultat var att jag, trots en troende åskådning, var öppensinnad. Ordet ”trots” sammanfattar rätt väl Humanisternas inställning till kristendomen av idag.

Det finns ett desperat anslag där konservativa bokstavstroende och humanister möts: Den som inte är bokstavstroende, den som vill främja en öppen kyrka och en tro baserad på kärleksbudskapet, snarare än valda Bibelcitat, är ingen äkta kristen.
Det hårda arbete som de facto har bedrivits inom Svenska Kyrkan, för ett mer HBT-öppet, feministiskt, solidariskt och liberalt samfund negligeras och omyndigförklaras. Postmodernistiska studier av kristen tro, genuskurser för konfirmandledare, soppkök, öppna kyrkor på fredagskvällar för frusna människor och behövande ungdomar, upprop kring flyktingpolitik och sjukskrivningsreformer, diskussioner kring homosexualitet. Allt sveps undan med en hand. Var går gränsen för ett politiskt anspråk?

Går tro och politik att skilja åt? Mitt svar är nej. Staten och kyrkan kan skiljas åt, men vi kommer aldrig att kunna få ett samhälle utan att politik och religion möts. Vi kan aldrig få religiösa samfund utan politiska påbud.
Kyrkan är inte, och bör heller aldrig bli, ett inåtvänt samfund av Bibelstudier och troshierarkier. Transparens och öppenhet behövs inom alla institutioner och organisationer, religiösa samfund inte minst. Det bästa sättet som Svenska Kyrkan kan göra detta på är att fortsätta öppna upp för en liberal och närvarande kyrka i samtiden.
Jesus förkunnade att tron aldrig kunde bli en privat-sak. ”Gå ut och gör alla folk till lärjungar”, menade han. Det finns många sätt att göra det på. Ett sätt att förkunna den kristna tron och Jesu budskap är just att ta politiska ståndpunkter, såsom Jesus hade gjort. För de svaga, de behövande, de utanför samhället. Kämpa för en human politik och solidaritet, både i teoretisk skrift och i praktik, är ett sätt att förkunna tron. Det är tråkigt att Humanisterna vägrar se värdet i det, utan istället främjar en mer sluten kyrka, utan samhällsengagemang och dialog.

Krönika publicerad i Västerbottens-Kuriren 28/10

Brist ut min själ i lovsångsljud

Jag är så oändligt glad att jag får uppleva den här dagen.
Jag är glad som kristen, som icke-straight, men framförallt som människa.
Det beslut som Kyrkomötet idag har fattat är unikt. Det markerar någonting oerhört viktigt, om kärlek, öppenhet och tro. Jag är så förbannat stolt över att jag fick vara med den dagen då Svenska Kyrkan fattade beslutet om samkönade äktenskap.
På Aftonbladet Debatt skriver jag mer om det.

Kvällens hjälte

Staffan Malmgren bringade lite oreda i min kvällströtta skalle, som förgäves försökte hitta den senast lagda propositionen i äktenskapsfrågan på regeringens hemsida.
Den proposition som jag kritiserar nedan var den förra, som också förkastades. Sicken tur att jag blev dementerad och upplyst, även om jag känner mig dum som faen just nu.
Nu ska jag istället läsa den här godingen. Det vill säga den gällande motionen, som ju ser mycket bättre ut.

Jag undrar dock fortfarande om begreppet äktenskapsbalk kommer att bestå eller ersättas med samlevnadsbalk och huruvida ordet äktenskap kommer att strykas ur Svenska Kyrkans vigselakt.

Much ado about nothing i äktenskapspropositionen

Sitter och läser igenom propositionen kring samkönade äktenskap (2008/09:80) efter att ha läst en rad artiklar på ämnet nyligen. Bara för att regeringen (minus kd då) la fram en motion i frågan verkar det inte ha blivit mindre förvirrat.
Malena Rynell skriver om ett könsneutralt äktenskap i DN och påstår att äktenskapsbalken ska döpas om till samlevnadsbalken.
Enligt en annan artikel kommer ordet “äktenskap” att strykas ur vigselakten, enligt förslag som ska diskuteras i Kyrkorådet i september.

Nu läser jag propositionen i sin helhet. Jag trodde i min naivitet att det skulle bringa klarhet.
Såhär lyder dock regeringens bedömning i just frågan kring könsneutrala äktenskap:
Huvudfrågan i lagstiftningsärendet är om institutet och begreppet äktenskap ska definieras så att det omfattar par av samma kön. Frågan kan lösas på olika sätt.
Regeringen väljer att nu inte lägga fram något förslag om könsneutrala äktenskap. Det innebär att förutsättningen att äktenskap ingås mellan personer av olika kön inte tas bort. Regeringen föreslår däremot att den inledande bestämmelsen i äktenskapsbalken ges en något ändrad utformning.

Det regeringen, efter utredningar och remisser, har kommit fram till är alltså:
1. Att frågan kring om begreppet äktenskap även ska omfatta par av samma kön “kan lösas på olika sätt”. Eh ja. Det var ju rätt bra sammanfattat.
2. Att regeringen uppenbarligen ändå inte lägger något förslag om könsneutrala äktenskap.
3. Heterosexuella får fortfarande ingå äktenskap! En sån himla tur, de låg ju väldigt illa till annars.
4. Den inledande bestämmelsen i äktenskapsbalkens “något ändrade utformning” innebär
följande:
Texten som förut löd: Äktenskap ingås mellan man och kvinna. De som har ingått äktenskap med varandra är makar.
Kommer från och med den 1 maj istället att lyda: I denna balk finns bestämmelser om samlevnad i äktenskap. Äktenskapet ingås mellan man och kvinna. De två som ingår äktenskap med varandra blir makar.

Kommentera gärna och dementera och upplys mig om hur läget egentligen ligger till.
Är det här allt? Vad blir de egentliga konsekvenserna efter den 1:a maj? Kommer någonting förändras alls?
Propositionen kan man läsa i sin helhet här. Gör det gärna och se om ni blir klokare i just frågorna rörande samkönade äktenskap.